Apelsinmarmelad – Marmalade

English version follows below after the Swedish text.

Just nu finns det många färska mogna citrusfrukter på Rivieran. Jag har skrivit tidigare om hur jag gör marmelad på grannens mandariner (se länken).img-20170109-wa0007_resized

I år frossar jag i härliga söta syrliga apelsiner. De är förstås goda att äta som de är, solvarma nyplockade från träden. Marmelad på frukterna är inte heller illa. Jag har hunnit göra ett litet lager som nog räcker ett bra tag.20170109_171330_resized

Att koka marmelad är ganska enkelt, även för en matlagnings-ovillig person som jag själv. Tvätta apelsinerna noga. Även om de kommer direkt från obesprutade träd så brukar det finnas rätt mycket damm och smuts på dem ändå. Det pilliga och tidsödande arbetet är sedan att ta bort alla kärnorna. Mitt knep är att dela apelsinen på mitten tvärs över klyftorna, sen är det lätt att peta bort åtminstone de allra flesta kärnorna.20170121_155630_resized

Jag skär frukterna, med skalet kvar förstås, i så tunna strimlor jag kan. Den som föredrar annan form och konsistens kan till exempel hacka dem i stället.20170109_171210_resized

Sen blandar jag med vanligt socker i ungefär volym motsvarande 2/3 av fruktmassan. Om du vill ha sötare marmelad, ta mer socker. För lite socker gör att hållbarheten blir något sämre. Jag kokar allt i ca 15 minuter.20170109_174106_resized

Jag tillsätter inga konserveringsmedel men är noga med att fylla och snabbt tillsluta väl rengjorda burkar. Burkarna och locken låter jag stå öppna i ugnen i 110 grader medan marmeladen kokar, och tar ut dem precis när de ska fyllas. Sen håller min marmelad länge i kylskåp utan att bli dålig.

Ett annat knep som jag har, är att skydda halvfyllda burkar med sprit. När jag ska vara borta från Menton en längre tid vill jag förstås inte slänga öppnade marmeladburkar, och inte heller riskera att de möglar tills jag kommer tillbaka. Då slätar jag ut ytan i marmeladburken och häller försiktigt på ett tunt lager med rom, whisky eller annat alkoholstark spritdryck. Det har hittills fungerat bra och när jag kommer tillbaka brukar marmeladen inte alls vara sämre, snarare tvärtom.20170109_183818_resized

Hemgjord apelsinmarmelad är mums på morgonen på nybakad baguette tillsammans med en stor skål Café au lait. Den som kanske inte har sådana frukostvanor kan senare under dagen med fördel prova en liten klick apelsinmarmelad på fois gras – också en utmärkt kombination för läckergommar.

/Ingrid20170109_161010_resized

English version:

Right now we have lot of fresh ripe citrus fruits on Côte d’Azur. I’ve written before about how I make jam from my neighbor’s tangerines (click the link to this post).

This year I’m enjoying lovely sweet oranges. They are of course delicious to eat as they are, sun-warmed freshly picked from the trees. Marmalade of the fruits is not bad either. I have had time to make a small stock which I think will last for a good while.

To cook the marmalade is fairly simple, even for a kitchen avoiding person like myself. Wash the oranges thoroughly. Even if they come directly from unsprayed trees, there are usually quite a lot of dust and dirt on them anyway. The time consuming task then is to remove all the seeds. My trick is to cut the orange in half across the cloves, then it’s easy to poke away at least the vast majority of the seeds.

I cut the fruits in as thin shreds as possible. Those who prefer different shape and texture, can for example mince them instead.

Then I add regular sugar in about the volume equivalent to 2/3 of the fruit pulp. If you want sweeter marmalade, add more sugar. Too little sugar may lessen the resistence to mildew. I boil everything for about 15 minutes.

I add no preservatives, but make sure to fill up the carefully cleaned jars and close them quickly. The jars and lids I treat opened the oven at 110 degrees Celsius while the marmalade boils, and bring them out just when they are to be filled. This makes my marmalade keep for long in the refrigerator without deteriorating.

Another trick that I have, is to protect my half-filled jars with alcohol. When I am about to leave Menton for a longer time, I do not wish to throw away my open marmalade jars, nor risk them to become moldy until I come back. I smooth out the surface of the marmalade in the jar and pour gently a thin layer of rum, whiskey or other strong alcoholic liquor on the surface. So far, this has worked well and has not at all made my marmalade less tasty, rather the opposite.

Homemade marmalade is yummy in the morning on freshly baked baguette along with a large bowl of cafe au lait. Those who may not have these breakfast habits, can later in the day try a small dab of marmalade on fois gras – an excellent combination for gourmets.

/Ingrid

Annonser