Vandring / Hiking: Sant Antonio – Colla Bassa
English version follows below.
En dag när molnen tornade upp sig över bergen i väster valde vi att bege oss till soligare områden österut in i Ligurien för en vandringstur.
Vi tog bilen över gränsen och svängde av norrut i Latte. En smal slingrig bilväg går igenom små byar och kartorna visar att det finns en hel del vandringsstigar att välja på. Vi parkerade bilen i Sant Antonio och startade vår vandring därifrån med sikte på byn Colla Bassa (inte att förväxla med det obefolkade bergspasset med samma namn på franska sidan om gränsen).
Det är alltid extra spännande att vandra i italien. Italienska vandringskartor är inte alls lika pålitliga som de franska, av någon anledning. Det som kan se ut som tydliga stigar på kartan kan mycket väl vara obefintliga, eller ha en annan sträckning. Man måste vara både flexibel och uppmärksam.
Vi började med att ta det säkra före det osäkra och gick längs den lilla bilvägen uppkallad efter Umberto Lorenzi mot nästa by Calvo. Växtligheten i dalgången längs floden Bevera är frodig och vi undrade om det är druvor för det lokala vinet Rossese di Dolceacqua som växer här och där. Bevera är för övrigt den flod som lite längre uppströms rinner igenom Sospel och längre ner mynnar i Roia strax norr om Ventimiglia.
Stigen som enligt kartan skulle leda oss igenom byn hittade vi inte men vi lyckades ändå trassla oss fram mellan privathus och genom smala gränder.
Fram till nästa lilla samhälle Torri gick vi längs vägen igen och njöt av blommande träd och buskar, och förundrades över en del fantasifulla trädgårdsdekorationer.
Körsbärsträd längs vägen lockade med mogna bär och fikonträden var fulla av gröna frukter. Det ser ut att bli bra fikonskörd i år, men det tar ett tag innan de är mogna.
Från Torri fortsatte vandringen längs stigar upp i bergen. Det var inte helt tydligt för oss, hur vi skulle gå. Inne i Torri finns markeringar för flera vandringsvägar, men ingen som tydligt pekar mot Colla Bassa. Snart förstod vi dock att vi skulle följa den väg som var markerad med små metallskyltar mot Luni. Den leden är (mestadels) röd-vit-markerad.
Stigen passerar Bevera över en liten bro och går sen uppåt längs grönskande sluttningar. Den är inte alltför ansträngande och man kan verkligen njuta av utsikten över dalar och berg. Vi passerade sådant som är ganska vanliga syner här nere, järnkors som förmodligen manar till andlighet och ruiner som påminner om svunna tider och levnadssätt.
Efter att tag syns Colla Bassa med sina små hus klättrande längs bergssidan. Vyn är som hämtad ur en saga. Även inne i byn är det pittoreskt och charmigt.
Det kan vara bra att veta att det finns en restaurang i Colla Bassa. Den heter Osteria la Pousa, har stängt på måndagar och har telefonnummer +39 0184 20025. Den som hellre vill äta sin matsäck ute i det fria kan hitta bänkar på det lilla torget längst upp i byn.
Från Colla Bassa går vandringsleder åt olika håll, till exempel ner mot Airole och bort mot Olivetta. Vi valde att gå tillbaka samma väg som vi kommit, mot vår bil i Sant Antonio. På många sätt blir det en ny upplevelse att gå åt andra hållet längs en stig, med nya vyer.
Den här promenaden är tur och retur cirka 10 km.
Hälsningar från Ingrid
English version:
One day when the clouds loomed over the mountains to the west, we chose to head to sunnier areas eastwards into Liguria for a hike.
We took our car across the border and turned north in Latte. A narrow winding road goes through small villages and our map shows that there are a lot of hiking trails to choose from. We parked the car in Sant Antonio and started our hike from there, heading for the village of Colla Bassa (not to be confused with the unpopulated mountain pass of the same name on the French side of the border).
It’s always a challenge to hike in Italy. Italian hiking maps are not nearly as reliable as the French, for some reason. What may look like clear paths on the map may well be non-existent, or have another extension. One must be both flexible and attentive.
We started safely and walked along the small road named after Umberto Lorenzi towards the next village Calvo. The vegetation in the valley along the river Bevera is lush and we wondered if the grapes growing here and there are for the local wine Rossese di Dolceacqua. Bevera is the river which upstream flows through Sospel and further down joins Roia just north of Ventimiglia.
The path which according to the map would lead us through the village, we could not find but we still managed to find our way between private houses and through the narrow alleys.
To the next small village Torri we walked along the road again and enjoyed flowering trees and shrubs, and marveled at some fanciful garden decorations.
The cherry trees along the road were full of ripe berries and the fig trees were full of green fruits. It looks to be good fig harvest this year, but it takes some time before they are ripe.
From Torri we continued walking along trails in the mountains. It was not entirely clear to us how we should go. In Torri several hiking trails are marked out, but none that clearly points towards Colla Bassa. Soon we realized that we should follow the path which was marked with small metal signs towards Luni. This trail is (mostly) marked with red-white paint.
The trail passes over Bevera on a small bridge and then goes up along the lush hillsides. It is not too strenuous and you can really enjoy the view over the valleys and mountains. We passed what is quite common sights down here, an iron cross that probably calls for spirituality and ruins to remind you of past times and way of life.
After a while Colla Bassa comes in sight with its small houses climbing along the mountain side. The view is like something straight out of a fairy tale. Even close up the village is quaint and charming.
It might be good to know that there is a restaurant in Colla Bassa. It’s called Osteria la Pousa, has closed on Mondays and have phone number +39 0184 20025. Anyone who rather wants to eat a picnic lunch outdoors can find benches on the small square at the top of the village.
From Colla Bassa you can hike in different directions, for example down to Airole or towards Olivetta. We chose to go back the way we had come, towards our car in San Antonio. In many ways it is a new experience to go the opposite way along a trail, with views in new directions.
This walk, round trip, is about 10 km long.
Regards /Ingrid
Vi har ätit på Osteria la Pousa, det är en rätt kul restaurang. Kan rekomenderas
Härligt! Bra att veta, det blir snart ett besök! /Ingrid
Vilken härlig vandring.Älskar dessa småbyar och så vackra utsikter!
Ha en skön söndag!
Kul att läsa om Collabassa o Osteria la Pousa. Det är ju faktiskt vår närmaste restaurang här i Italien. Det är en ligurisk – katalansk restaurang där vi ätit gott.
Som du skrev går en vandringsled från Collabassa till Olivetta. Rekommenderas!
Trevlig Midsommar!