Hur du hittar vandringsstigarna / How to find the hiking trails

English version follows below.

Alla som är erfarna vandrare här i Sydfrankrike vet förstås hur gångstigarna är markerade ute i naturen. För er som som inte är lika vana, men gärna vill börja utforska vandringslederna, kommer här en liten enkel beskrivning.

Det tog ett tag för oss att förstå att det finns ett pedagogiskt system för att leda oss vandrare rätt. Det hjälper verkligen att känna till det. Några gånger har vi improviserat och gått längs stigar som visat sig vara djurstigar snarare än vandringsleder och som lett oss in i ogenomträngliga snåriga buskage. Det vill vi helst undvika.

Till att börja med är kartorna från IGN, Carte de Randonnée, oumbärliga, både när du planerar din vandring och när du sedan är ute och går. Det finns utmärkt bra information om olika vandringsleder att få genom organisationen Randoxygén (se web-sidan) som åtminstone förr också gav ut små broschyrer. Dessutom finns hos lokala bokhandlare ett antal olika böcker på flera språk som beskriver trevliga vandringsturer.

En tydlig markering och bra hjälp ute längs stigarna är alla bruna trästolpar med vägvisare på. Där ser du ibland också höjdangivelse och tidsuppskattningar till olika destinationer.

Vissa av stolparna är numrerade och de siffrorna återfinns sedan på IGN-kartan. Det hjälper oss ofta att orientera oss.

Det är inget problem att leta sig fram själv ute i naturen med hjälp av karta och kunskap om hur stigarna är markerade. De så kallade Grand Randonnée är markerade med liggande röd-vita streck, ca 1 dm långa. Här på Rivieran hittar vi GR 51 som går från Menton till Marseille och GR 52 som går från Menton till Geneve. Stigarna syns tydligt på IGNs vandringskartor.

Många av stigarna går ju förstås inte längs GR-lederna och då gäller samma system för markeringarna, men strecken är gulmålade i stället.

Ibland är de röd-vita respektive gula strecken nymålade och tydliga, ibland är de slitna och svåra att se. Man måste alltså vara ganska uppmärksam.

Det händer att samma stig har både gula och röd-vita markeringar. Det är ju bättre än inga alls. På andra sidan gränsen i Italien används ungefär samma system men här är blandningen mellan röd-vitt och gult ännu mer frisinnat.

Bland bebyggelse kan markeringarna finnas på gatstenar, murar, vägräcken, lyktstolpar och liknande. Ute i naturen finns de oftast på stenblock eller trädstammar.

På vissa ställen, speciellt i branta steniga partier, finns ibland små stenrösen som visar vägen.

En viktig detalj att känna till är att vinklade streck betyder att stigen viker av. Träffar du på en vinkel ska du alltså spana åt sidorna efter en avtagsväg eller kanske en kraftig krök på stigen.

Ibland ser du korsade streck. Det ger dig den högst väsentliga informationen att stigen inte går åt det hållet.

På några ställen hittar du stolpar med en liten färgad bild av en vandrare som komplement till de andra markeringarna.

Stigarna går för det mesta på allmän mark och det brukar vara tydligt när privata markägare inte vill ha vandrare över sina ägor.

Det finns en del andra varianter på stolpar och pilar också, till exempel de som markerar cykelleder VTT. En trekant med två små cirklar längs ena sidan symboliserar cykelled. Ibland kan du också se målade pilar och rundlar i olika färger (annat än röd-vitt eller gult) och det brukar vara mer eller mindre tillfälliga markeringar av cykelleder.

Som tur är för oss vandrare så finns det folk som underhåller markeringarna. När vi för ett tag sedan gick upp från Menton mot Castellar träffade vi på ett par trevliga herrar som satte upp en ny skylt. Den behövdes verkligen för just där har det varit svårt att hitta rätt väg. Vi stannande och pratade med dem, och förstod att de var på väg upp längs leden för att förbättra de målade markeringarna.

Ingen ska behöva gå vilse ute i naturen. Ha en trevlig vandringstur! /Ingrid

English version:

All experienced hikers know how the walking trails are marked out in the nature here in France. For those of you who are not as familiar, but eager to start exploring the trails, follows a simple little guide.

It took a while for us to understand that there is a sophisticated marking system for hikers. It really helps to know it. Sometimes we have improvised and walked along trails that turned out to be animal paths rather than hiking trails, and led us into impenetrable bushes. This we would prefer to avoid.

To begin with, the maps from IGN, Carte de Randonnée, are indispensable, both when planning your hike and then when you are out walking. Moreover, you find excellent information about different trails from the organization Randoxygén (see the web page), who at least in the past offered small guiding books. In the local book stores there are also a variety of other booklets in different languages that describe selected trails.

A clear sign and important help along the trails are the brown wooden poles with guideposts on. Sometimes they give you the altitude and the walking time to various destinations.

Some of the poles are numbered and these numbers are then found on the IGN map. This often helps us orient ourselves.

There is no problem to find your way out in nature with the help of a map and knowledge about how the trails are marked. The so-called Grand Randonnées are marked with horizontal red-white stripes, about 1 dm long. On Côte d’Azur we find GR 51 which goes from Menton to Marseille and GR 52 which goes from Menton to Geneva. The trails are clearly shown on IGN hiking maps.

Many of the paths goes not along the GR-trails, of course. The same marking system applies on the other trails, but the marks are painted yellow instead of red-white.

Sometimes the red-white or yellow marks are freshly painted and easy to spot, sometimes they are worn and difficult to see. You have to be quite attentive.

It happens that a path has both yellow and red-white markings. It’s better than none at all. Across the border in Italy a similar marking system is used, but here the mixture of red-white and yellow is applied with even greater freedom.

In towns and villages, the marks may be found on paving stones, walls, road barriers, lampposts and the like. In nature, they are usually set on rocks or tree trunks.

In some places, especially in steep rocky sections, there are small stone cairns to show the way.

An important detail to know is that an angled mark means that the path turns off. Hitting at an angle, you should consequently check the sides for a turn or a sharp bend in the trail.

Sometimes you see a mark in the form of a cross. This gives you the essential information that the trail does NOT go in that direction.

In some places, you will find posts with a small colored picture of a hiker in addition to the other guiding marks.

The trails mostly go on public land. It is usually very obvious when private landowners do not want hikers on their property.

There are a number of other variants on poles and marks as well, such as the ones for biking, VTT. A triangle with two small circles along one side symbolizes the biking route. When you find painted arrows and circles in different colors (other than red-white or yellow) it tends to be (temporary) marks of biking routes.

Fortunately for us mountain hikers, there are people who maintain the markings. When we recently walk from Menton towards Castellar we met a couple of nice gentlemen who were about to put up a new wooden pole. We were delighted, because at this very spot it was really difficult to find the right path. We stopped for a while to talk to them, and understod that they were heading up along the trail to improve the painted signs.

No one should get lost in nature. Have a nice hike! / Ingrid