Vandring norr om Sospel – Hiking North of Sospel

English version follows below (but look at the pectures while scrolling down).

Efter några dagars vällevnad (som det så lätt blir här på Kusten) blir vi väldigt sugna på en rejäl bergsvandring. Därför styrde vi häromdagen mot Col de Castillon för att vandra upp mot Razet och Grand Monde.

Så var planen, men det blåste faktiskt ganska kallt där uppe på passet så vi ändrade oss hastigt. Vi fortsatte vår bilfärd över bergskammen ner till Sospel i stället. Sospel är en bra utgångspunkt för många trevliga vandringar, läs mer på inlägget om Sospel (länk Sospel) och på sidan om vandringar (länk Vandringar – Hiking).

Just den här dagen tog vi alltså bilen över bergen till Sospel, men det går alldeles utmärkt att ta sig dit och därifrån med buss också. Morgonturen från Mentons Gare Routière går vid 9-tiden och sedan går det ett par bussar tillbaka från Sospel på eftermiddagen. Kolla tidtabellen, som kan variera beroende på om det är vardag eller helg, på www.zestbus.fr.

Den här gången bestämde vi oss för att pröva en ny runda. Vi startade med att gå norrut längs GR52 förbi Baisse de Figuièra. Det är en lagom brant inledning med härlig utsikt tillbaka ner mot Sospel, Serre de Berrins och Bevéra-dalen. Vi njöt av vyerna och av blommande timjan, sistros, småginst, blåsippor och mycket mer.

Vår matsäck kan tyckas spartansk i jämförelse med många andra ljuvliga luncher här nere på Rivieran men faktum är att en quiche, kokt ägg och litet öl är fantastiskt gott uppe på bergssluttningen. Man behöver en paus då och då.

Vi följde GR52, som är en vandringsled som går hela vägen mellan Menton och Genève, upp till Bandita de Barrins på gränsen till nationalparken Mercantour. Visserligen är Genève ett lockande mål men just den här dagen tänkte vi ta oss tillbaka till Menton i tid för middag. Vi tog därför av åt väster mot Pointe Calvièra. Stigen gick längs branta kanter som sannerligen gav tillfälle till praktisk terapi för min höjdskräck. Utsikterna var svindlande vackra vilket faktiskt mildrade skräcken en aning.

Vi passerade höjden Croix de la Réoune. Där hade vi förväntat oss ett maffigt stort järnkors av något slag uppe på bergskammen men fick nöja oss med skymten av ett rangligt träkors. Härifrån gick stigen ganska brant nerför mot Sospel.

Efter knappt 4 timmar , ca 14 km och ungefär 760 höjdmeter upp och nere kom vi tillbaka till Sospel igen, ganska möra i benen och väl förtjänta av svalkande drycker på en av barerna vid floden. Det är få nöjen som slår en härlig vandring i alperna runt Menton!

Hälsningar från Ingrid

English version:

After a few days of good living (as we often have on the Coast), we always become eager for brisk mountain hiking. Consequently, we recently headed towards the Col de Castillon to hike on Razet and Grand Monde.

Well, that was the plan, but the wind was actually pretty cold up on the pass so we changed our minds. We continued our drive over the mountain ridge down to Sospel instead. Sospel is a good starting point for many pleasant walks, read more on the post about Sospel (link Sospel) and on the page about Hiking (link Vandring – Hiking).

This time we traveled by car to Sospel, but it’s perfectly possible to get there by bus, as well. The morning tour from Menton Gare Routiere leaves around 9 o’clock. A couple of buses go back from Sospel in the afternoon. Check the schedule, which may vary depending on whether it is weekday or weekend, on www.zestbus.fr.

Now we decided to try a new trail. We started north along the GR52 past Baisse the Figuiera. It is a moderately steep trail with lovely views back down to Sospel, Serre de Berrins and the Bevera Valley. We enjoyed the views and the flowering thyme, sistros, small broom, hepatica and much more.

Our picnic may seem austere in comparison to many other lovely lunches down here on Côte d’Azur, but the fact is that a quiche, boiled eggs and a beer is quite enjoyable up on the hillside. One needs a break now and then.

We followed the GR52, which goes all the way between Menton and Geneva, up to Bandita the Barrins on the verge of the national park Mercantour. Admittedly, Geneva could be an attractive destination but on this particular day, we wanted to be back in Menton in time for dinner. We therefore took off to the west towards Pointe Calvièra. The trail went along really steep edges so it was good therapy for my fear of heights. The views were staggering beautiful which actually somewhat mitigated the horror.

We passed the height of the Croix de la Réoune. There we had expected a pompous big iron cross of some sort on the ridge but had to settle for a glimpse of a wobbly wooden cross. From here, the trail went pretty steep downhill towards Sospel.

After about 4 hours, 14 km and approximately 760 meters up and down, we came back to Sospel again, quite tired in our legs and well deserving of refreshing drinks at one of the bars by the riverside. There are few pleasures that beat a lovely hike in the Alps around Menton!

Greetings from Ingrid