Santons

Maybe you have noticed the small colorful figurines in brocants and in shops with souvenirs and decorations in Provence and Côte d’Azur. The English text continues below after the Swedish version…

Många har säkert lagt märke till de små färgglada dockliknande figurer som finns litet här och där hos brocanter och i porslins- och souvenirbutiker på Rivieran och i Provence. De är högaktuella nu när det närmar sig jul.

De små statyetterna kallas santons, är oftast ungefär sju-åtta centimeter höga, ibland något mindre eller större, och föreställer olika karaktärer i en vanlig provencalsk by. Du hittar till exempel lärarinnan, fiskaren, trubaduren, bagerskan, jägaren, dansösen, mjölnaren, boulespelaren, kastanjeförsäljerskan och många fler. Historien bakom santons börjar i Marseille och de är mycket typiska för Provence.

För att ta det från början: Ursprunget till dessa santons är julkrubban och ursprunget till julkrubban lär vara den helige Franciskus av Assisi som på 1200-talet skapade installationer i fullskala föreställande Jesu födelse, kanske inspirerad av sin provencalska mor. Julkrubbor i kyrkor blev så småningom en djupt rotad tradition också i Sydfrankrike.

Att det sedan utvecklades en lokal industri kring skapandet av santons beror på franska revolutionen i slutet av 1700-talet. När kyrkorna stängdes, julkrubborna förbjöds och folket i Provence inte längre kunde utöva sin religion som tidigare, tog de saken i egna händer. Många familjer började själva skapa figurer till sina privata julkrubbor. Fler och fler figurer fick vara med i krubborna och det resulterade i den mångfald av olika santons som nu finns. Det sägs att en traditionell provencalsk julkrubba (crèche) av idag innehåller 55 individuella karaktärer från det lokala bylivet, santons.

Tillverkningstekniken utvecklades och förfinades. Inledningsvis användes olika typer av material. De första santons i lera sägs ha skapats av hantverkaren Jean-Louis Lagnel i Marseille redan under revolutionen. Under 1900-talet började man bränna lerfigurerna för att göra dem mer robusta. De är alltid konstfärdigt målade i klara färger och det förekommer varianter med kläder i textil (santons habillés) medan de allra vanligaste är rena lerfigurer med målade kläder (santons d’argile).

Namnet santon påstås komma från det provencalska ordet santoùon, litet helgon, eller möjligen från italienska santoni som är en förkortning av santi belli, vackert helgon. Det finns olika teorier och som så ofta går den sydostfranska och nordvästitalienska historien parallellt och ihop.

En santon tillverkas av en santonnier (vad annars?) i en liten gjutform och målas sedan för hand, vilket gör varje exemplar unikt. Det finns idag i Provence ett hundratal olika santonniers som utövar sitt hantverk och säljer sina charmiga alster. I början av 1800-talet grundades en santon-mässa i Marseille och än idag äger den rum från mitten av november till slutet av december. Traditionen har spridit sig och på många andra orter finns numera liknande utställningar. I Menton kan du under december vandra runt i gamla staden mellan ett stort antal individuella julkrubbor i skiftande storlekar befolkade med ett varierande antal santons, placerade på olika ställen i gränderna.

Santons må ha varit en jultradition från början men nu för tiden är de ett charmigt och typiskt inslag året om bland souvenirerna här i Sydfrankrike. Om det är något minne du ska ta med dig från Provence så varför inte en liten handgjord färgglad santon?

Hälsningar från Ingrid

English version:

These small figurines are highly topical right now, when we approach Christmas. They are called santons, they are about seven-eight centimeters high, sometimes somewhat shorter or taller, and represent different inhabitants in a traditional Provencal village. You find the teacher, fisherman, troubadour, baker, hunter, dancer, gipsy, boule player and many more. The history of the santons starts in Marseille and they are today very typical symbols of Provence

To start from the beginning: The origin of these santons is the nativity scene and the origin of the nativity scene is said to be Saint Francis of Assisi who in early 13^th century created full scale nativity scenes, perhaps inspired by his Provencal mother. Nativity scenes (crèches) eventually became an important tradition also in South France.

The reason why santons developed into a local industry is the French Revolution during the end of the 18^th century. When the churches were closed, the nativity scenes banned and it became impossible for people in Provence to practice their religion as before, they took action. Many families started to fabricate figures for their own private nativity scene. An increasing number of characters where included and this resulted in the multiple santons of today. I have learnt that in a traditional Provencal crèche you find 55 individual characters from the local village life, santons.

The production technique has been developed and improved. To start with, all kinds of materials were used. I have read that the very first santons made of clay were created by the craftsman Jean-Louis Lagnel in Marseille already during the revolution. In the 20^th century the habit to fire the clay figures was introduced, which made them less brittle. They are always artistically painted in bright colors. In one version the figurines are dressed in textile clothes (santons habillés) while the majority of them are made entirely of clay with painted clothes (santons d’argile).  

The name santon is said to originate from the Provencal word santoùon, small saint, or perhaps from the Italian word santoni, short for santa belli, beautiful saint. There are more than one theory, and as often happens the history writing in south east France and in north west Italy is overlapping.

A santon is made by a santonnier (what else?) in a mold and is painted by hand, which makes every product unique. In Provence today there are around hundred active santonniers who produce their charming items in their small workshops. A santon fair was introduced in Marseille in the beginning of the 19^th century, and still today takes place every year from mid-November until end of December. The tradition has been extended to many other villages. In Menton during December you can walk around in the old town and find a large number of crèches of various size with different amount of santons, here and there in the alleys.

Santons may have been a tradition connected with Christmas, from the start. Today, however, they are a charming and very typical Provencal symbol all year around. If you want to select one souvenir to remind you of South France, why not choose a small handmade colorful santon?

Regards from Ingrid