Ventimiglias tre ansikten

IMG_8640Under åren har jag lärt mig att uppskatta vår grannstad Ventimiglia mer och mer.

När vi först kom till Menton åkte vi gärna till fredagsmarknaden, som jag kallar Ventimiglias första ansikte, ett alldelse för pråligt enligt mig.

Den är ju livligt besökt av väldigt många, särskilt de som bor eller besöker Franska Rivieran. Anledningen till att det mest är fransmän som besöker fredagsmarknaden är att försäljarna ambulerar under veckan mellan flera städer längs den italienska kusten, så italienarna har oftast en marknad i sin hemstad. Under sommaren är det nästan helt omöjligt att ens tränga sig in i tåget om man går på i Menton Garavan, som är sista stoppet före Ventimiglia.

När man väl kommer fram behöver man inte tveka en sekund över var marknaden ligger…Det är bara att följa lemmeltåget. Givetvis är det inte bara köpglada som får sitt lystmäte, utan detta är förstås även ficktjuvarnas paradis. På marknaden hittar man allt man behöver och inte visste att man inte kunde leva utan! Kläder i massor och av skiftande kvalité, underkläder, glasögon, köksutrustningar, småelektronik made in China, dukar, väskor…ja som tur är begränsar ju plånboken alltför vidlyftiga köp. IMG_8612Det är fortfarande med glädje jag åker dit med våra gäster, men numera lämnar jag dem helst för egna strövtåg och sätter mig själv och njuter av lugnet i parken som marknader ligger kring..eller så sätter jag mig på en bar och tittar på folk.

Jag har ju den stora förmånen att kunna åka till Ventimiglia de övriga sex dagarna i veckan, då det är en lugn och trivsam känsla av italiensk småstad. Dessutom serverar, i allmänhet, restaurangerna sämre mat på fredagarna, eller så har de en kortare meny. Detta var Ventimiglias första ansikte, alldeles för tillgjort. Det tycker även stadsborna själva, som har svårt att förlika sig med stöket.

 

IMG_8551Så till andra ansiktet som är ”nya staden” under övriga veckodagar.

Då kan man med glädje promenera längs havet, äta lunch på någon av våra favoritrestauranger. Är det vackert väder äter vi på Miramare som har bord ut mot havet.

Här får man en prisvärd meny eller så njuter man av pizzabagarens vedeldade pizzor. Är det sämre väder, eller vinter går vi gärna på restaurang Colombo eller Cuneo, båda ligger på genomfartsgatan. Här får man också menyer som är prisvärda.

Före lunchen handlar vi liet på matmarknaden, men bara det vi behöver från gummorna som kommit ner från sina egna odlingar med sina färska grönsaker och frukter. Gummorna stänger ner sina stånd klockan tolv, lagom för att åka hem till lunchen. Övriga marknaden brukar ha öppet till ungefär klockan fyra. Dock är det helt stängt på söndagar som ju är Frankrikes livligaste matmarknadsdag. Efter lunchen, mätt och belåten, kan man göra sina övriga inköp som pinfärsk fisk, kött, charkuterier, ostar, härlig färsk Karl-Johansvamp nästan året runt. Här finns även en rolig liten man som säljer vin…som man givetvis får prova och en handlare för olika utsökta oljor och delikata konserver. Inköpen på marknaden avslutar jag gärna med att köpa en stor bukett blommor.

Emellertid finns det mycket mer att upptäcka i Ventimiglias nya stad.

De arkeologiska utgrävningarna längst bort vid järnvägsbron mot Vallecrosia men också i andra änden av staden. IMG_8632Ventimiglias egna oljepress är förstås mest aktiv från slutet av oktober och några månader framåt. De har också en liten affär i anslutning till pressen, där man givetvis kan köpa olja, men även ljuvliga små urkärnade oliver..underbara i Nizzasalladen som Ingrid lockande tidigare skrivit om.

 

 

 

 

IMG_8635IMG_8473Precis vid nedgången till Oljepressen vid Calle Cavour 21 B, liggen en fantastisk vinhandel, Vini d´Italia. Här ”regerar” Signore Aldo och ni hittar allt i vin- och spritväg ni behöver…eller inte behöver. Han har de mest fantastiska viner, både riktigt gamla fina och prisvärda nya. Det är långt från de tråkiga och uniforma Euro Drink.

IMG_8532

 

 

 

 

 

 

 

Det tredje ansiktet är det vackraste! Den underbara gamla staden som sträcker sig upp för bergskanten. Man går över någon av broarna och därefter är det bara att låta sig föras uppför via någon liten gränd eller gata.

Staden är inte så stor och håller på att väckas från sin slummer, med vackra nyrenoverade hus som blandas med det gamla. IMG_8527

Vandrar man uppåt kommer man obönhörligen förbi den ståtliga katedralen, men även ett par vackra små kyrkor till. IMG_8543Uppe på höjden har man en fantastisk utsikt och här ligger även en restaurang…med snåla öppettider.

 

 

 

IMG_8540I övrigt finns det inte så många ”vattenhål”, men stannar man någonstans blir man väldigt väl bemött.

 

 

 

 

 

 

IMG_8542Det verkar vara få turister som irrar sig upp i denna vackra gamla stad som ger mycket att upptäcka.

Hälsar Elisabeth

English version

Over the years, I have learned to appreciate our neighboring town, Ventimiglia, more and more. When we first arrived in Menton, we enjoyed going to the Friday market in Ventimiglia and this my first ”face”.

It’s visited by many, especially by those who live in or visit the French Riviera. The reason why it is mostly Frenchmen who visit the Friday market, is that during the week sellers tour other cities along the Italian coast, and Italians usually have a market in their hometown. Therefore on Friday during the summer, it is almost impossible to squeeze into the train if you go on at Menton Garavan station, which is the last stop before Ventimiglia. Once you arrive, you do not ponder for a second about where the market is located; you just follow the crowd. Of course, it is not just happy shoppers getting their fill, for this is also a pickpocket’s paradise.

In the market you can find everything you need and did not know you could not live without! Lots of clothing and of diverse quality, lingerie, eye glasses, kitchen equipment, small electronic devices made ​​in China, tablecloths, bags; and, well, fortunately the wallet restricts purchases that are to extravagant. It is still with great joy that I go there with our guests; but, now I mostly leave them to shop on their own and sit down to enjoy the tranquility of the park by the market, or I sit in a bar people-watching. I have the great privilege to be able to go to Ventimiglia the other six days of the week when there is calm and a pleasant feeling of an Italian small town.

Additionally in general, inferior food is served in restaurants on Fridays, or they have a shorter menu. The market is Ventimiglia’s first face, which is somewhat artificial. The townspeople themselves find it so, and have a difficultly reconciling themselves with the commotion.

As to the second “face” which is ”new town” during the remaining weekdays, there you can happily walk along the sea or have lunch at one of our favorite restaurants. If it is nice weather, we eat at Miramar which has tables facing the ocean. Here you get a good value menu or you can just enjoy wood-fired pizzas. If it is bad weather, or winter, we gladly go to restaurant Colombo or restaurant Cuneo, both located on the thoroughfare. Here you also get menus that are affordable. Before lunch, we shop at the food market, but only what we need from the women who come down from their own orchards with their fresh vegetables and fruits. The women shut down their stalls at twelve o’clock, just in time for them to go home for lunch. Other markets are generally open to about four o’clock.

However, it is closed on Sundays, which of course is France’s busiest food market day. After lunch, full and satisfied, one can make one’s other purchases such as fresh fish, meats, cold cuts, cheese, and lovely fresh boletus almost year round. There is also a funny little man selling wine, which one of course can try and also a seller for various exquisite oils and delicious preserves. I like to end my purchases on the market with a large bouquet of flowers. However, there is much more to discover in the new town of Ventimiglia; such as the archaeological excavations by the railway bridge towards Valle Crocia and also at the other end of town. Ventimiglia’s own oil press is of course most active from late October, and a few months on. They also have a small shop adjacent to the press, where of course you can buy oil, but also lovely small pitted olives… wonderful in the Nice salad Ingrid temptingly has written about.

There is a fantastic wine shop, Vini d’Italia, located just by the entrance of the oil press at Calle 21 B Cavour. This is where Signor Aldo “rules” and you will find all sorts of wine and liquor you need … or do not need. He has the most amazing wines, both really old nice ones and affordable new ones. It is far from the dull and uniform Euro Drink.

The third “face” is the most beautiful! It is the wonderful old city which extends up to the mountain ridge. One has to pass over some of the bridges and then you just let yourself be guided up via some small alley or street. The city is not so big and is in the process of being awakened from its slumber with beautifully renovated houses that are mixed with the old.
Wandering up one will inevitably pass the stately cathedral, but also a couple of beautiful little churches.

There is a fantastic view from the top, and here there is also a restaurant … however open hours are meager.

Otherwise, there are not so many ”watering holes”, but if one stops somewhere one will be very well received.

There seems to be few tourists wandering up into this beautiful old city that offers plenty to discover.                Cheers Elisabeth

Annonser