Inbrott och Mentons kommunala Polis / Burglary and the Policeforce in Menton

IMG_6099English version follows!

I går kväll upptäckte jag att vi fått inbrott i vårt garage. Inte för att vi hade några värdefulla saker där, men det är ju alltid obehagligt och dessutom har vi tidigare blivit förskonade, så jag var inte helt säker på hur jag skulle gå tillväga med anmälan….

Jag ringde försäkringsbolaget som sa till mig att gå till polisen ”Le commissariat de Police” för att göra en anmälan, PV, Proces-Verbal. Det blev mitt första besök på vårt lilla poliskontor som ligger 8 rue Partouneeax, mitt i centrum. Jag gick dit, mycket stressad eftersom hemresan till Sverige var nästföljande dag och jag hade redan ett packat program!

Receptionen låg precis innanför dörrarna…Flera personer väntade och hade dessvärre mycket större bekymmer än jag. Dessa berättelser fick de torgföra vid receptionsdisken utan någon diskretion. Så var det min tur…”Oj då, inbrott” Var? När? Hur? Jag var inte beredd på att berätta vår exakta adress och vad som hade hänt inför alla väntande…Detta förstod man snabbt och det gjorde att jag blev insläppt bakom  dörren med skylten ”inga obehöriga”. Jag förklarade att vi inte hade några värdesaker i garaget och att jag redan varit och tittat och konstaterat att några kartonger var uppbrutna …men konstapeln beslutade genast att det skulle göras en noggrann undersökning. Hon frågade om jag kommit med bil…men det äger jag ju ingen…Inga problem…jag fick gå ut och vänta i receptionen och efter en lite stund kommer två konstaplar försedda med pistoler i hölster och bjuder mig att följa med ut till polisbilen. Den ene polisen tog av sig skyddsvästen och la den till mig som sällskap i baksätet…där också bilrutan vittnade om att blodspillan föregått min bilfärd.

Vänligen, småpratande, tog vi oss lugnt genom Menton, den första åktur i polisbil för min del! M såg du mig? Väl framme konstaterades att garagedörren brutits upp…vilket jag ju förstås redan hade hunnit förklara. Vi stod och tittade på dörren och de uppbrutna kartongerna och man konstaterade bara faktum. Så det var bara dags att sätta sig i polisbilen för återfärd till stationen. Jag fick åter vänta en stund så att poliserna skulle hinna skriva  sin rapport….därefter fick jag komma in till ytterligare en polis som skrev ner min efterlängtade anmälan…Nu trodde jag att jag äntligen skulle kunna rusa iväg till försäkringsbolaget med den….men ack!IMG_6101

Nu ville kriminalteknikern komma med för att se om det fanns fingeravtryck…Jag tog mod till mig och frågade om jag än en gång kunde få skjuts….Det visade sig att teknikern redan väntade på mig vid vår fastighet…men inga problem….hon körde tillbaka till polisstationen för att hämta upp mig! Det tyckte jag inte skulle behövas men de stod på sig och jag skulle åka polisbil igen…Denna gång med en civilklädd tekniker. Hon hade med sig kriminalväskan och vi kröp in i garaget där hon försökte ta fingeravtryck på en flaska grappa som tjuvarna ratat! Det gick inte så bra…men på en packtejp hittade hon bättre bevis som skulle analyseras på stationen. Väl mot polisstationen igen förklarade jag att jag nu skulle till försäkringsbolaget…och hon föreslog att hon kan köra mig dit..men då var det jag som bestämt avböjde.

På stationen förklarade man för mig att de just den dagen inte hade så mycket att göra och då vill man gärna hjälpa till. Lärdomen av detta polisbesök är att hur stressad du än känner dig, så ta det lugnt, det tar tid, försök att inte visa frustrationen…det lönar sig!

I samband med detta finns det säkert någon som undrar hur den franska polisen är organiserad…det finns ju så många olika polismyndigheter…men den digra förklaringen överlåter jag med varm hand. Jag tror dock inte att den bistra nationella CRS-polisen skulle varit lika tillmötesgående..                                                                                    Elisabeth

English version:IMG_6099

Yesterday evening, I discovered that someone had broken into our garage. Not that we had anything valuable stored there; but it’s always uncomfortable, and additionally, we have previously been spared, so I was not quite sure how I would go about with reporting the break in.
I called the insurance company who told me to go to the police ”Le commissariat de Police” to make a complaint: PV, Proces-Verbal.  It was my first visit to our small police office located 8 rue Partouneeax, right in the town center.  I went there, a little stressed because our return flight to Sweden was the next day! The reception was just inside the doors.  Several people were waiting and had unfortunately much bigger worries than me. They had to announce their tales at the reception desk without any discretion.
Then, it was my turn … ”Oh a, burglary” Where? When? How? I was not prepared to tell our exact address or what had happened in front of everybody waiting.  This was understood quickly, and I was let behind the door with the sign “no unauthorized”. I explained that we did not have any valuables in the garage, and I had already looked and found that some boxes were opened; but the officer decided immediately that there would be a thorough investigation.
She asked if I came by car … but we do not own one … “No problem” … I had to go out and wait in the reception and after a little while, two officers equipped with guns in holsters invited me to follow them out to the police car.  One of the police officer took off his protective vest and put it next to me on the back seat … and the car window testified that bloodshed preceded my drive. Nice chatting as we quietly drove through Menton, my first ride in the police car for me!
When we arrived, it was established that the garage door has been broken up … which I already had explained. We stood and looked at the door and the broken cartons and noted the fact. So it was then time to get into the police car for the return trip to the station. I had to wait a while so that the officers would have time to write his report…. then another police officer wrote down my long awaited report.  Now, I thought that I would finally be able to rush off to the insurance company with it…. But oh no!
IMG_6101
Now, a forensic technician wanted to come by to see if there were fingerprints … I took courage and asked if I could once again get a ride…. It turned out that the technician already was waiting for me at our property … but no problem…. she drove back to the police station to pick me up! I thought that would not be necessary, but they insisted, and I would get to ride a police car again … This time with a plainclothes technician. She brought her criminal bag, and we crawled into the garage where she tried to take fingerprints on a bottle of grappa that the thieves had rejected! It did not work out so well … but she found better evidence on a packing tape that would be analyzed at the station. Once at the police station again, I explained that I would now go to the insurance company … and she suggested that she could drive me there… But this time I firmly declined.
At the station, they explained that there was not so much to do that day and then they wish to help out. The lesson of this police visit is that no matter how stressed you feel, take it easy, it takes time, do not rush … it pays off!
In reference to this, there are certainly some who wonder how the French police is organized … there are so many different police forces … but the weighty explanation I leave for someone else to explain. I, however, do not think the grim national CRS police would have been as accommodating…Elisabeth
Annonser